Raggaren Torbjörn som kallades ”Skräcken” på Götaverken har nu hållit ordning på Bäckebol i 25 år!

Urgöteborgaren Torbjörn Forsberg var raggare som ung och ”växte upp” på varven, innan han blev bilskolelärare i pappans företag. Av en slump fick han chansen att testa på att bli Securitas-vakt på Bäckebol – där han blivit kvar i 25 års tid. Men under alla dessa år har han aldrig behövt använda sin batong:
— Närmast kom jag en gång när en tjuv sprang iväg med någon vara och jag cyklade ikapp honom och petade med batongen på hans axel, säger han.

En onsdagskväll 1999 skulle Torbjörn Forsberg, 66, hämta sin son efter ett arbetspass på Coop Forum Bäckebol. Han kände vakten sedan tidigare och de stod och tjötade lite utanför mataffären i väntan på att sonen skulle bli klar med sitt skift inne i charken.

— Hon berättade hur de hade det på jobbet och jag svarade spontant att ”det låter som ett skoj jobb, det skulle man testa någon gång”, säger Torbjörn och fyller på:
— Så hon svarade blixtsnabbt att ”Vi behöver folk! Kommer du på måndag? Nu har du sagt det så kom igen nu, nu får du allt ställa upp”.

Och därefter hade bilskoleläraren fått sig ett nytt extrajobb – som väktare hos Securitas, hos oss på Bäckebols köpcentrum.

— Där stod jag med en uniform i näven på måndag eftermiddag. Före det hade jag inte jobbat som vakt en enda dag, mer än i militären då, berättar Torbjörn.

— I början fick jag gå bredvid andra vakter och lära mig jobbet men jag minns första gången det var min tur att vara här för att låsa för kvällen på egen hand. Det var lite nervöst att ha det ansvaret – då blev man kallsvettig – men det gick ju bra det med, säger han.

Torbjörn Forsberg, 66, har varit vakt på Bäckebols köpcentrum i 25 år: ”Det är nog det bästa stället i Göteborg att jobba på som vakt känner jag.”

Torbjörn är en hisingspöjk sedan barnsben. Uppvuxen i Kvillestan blev det naturligt att söka sig till varven när han blev gammal nog för att skaffa ett jobb. Så likt många andra Hisingsmän som växte upp på 1900-talet var det på Götaverken han först introducerades till arbetslivet.

— Jag började som springpojk på Götaverken, på maskinverkstaden. Där fick jag smeknamnet ”Skräcken”.

Varför ”Skräcken”?
— En dag gick det lite snabbt så jag välte en tallrik med kyckling och ris rakt i nacken på en ingenjör i matsalen. Då blev det stora applåder där, du…

— Sen gick jag in på Götaverkens yrkesskola. Men när de la ner maskinverkstaden i Eriksberg så skulle vi få ta emot personalen därifrån och då sa de till tolv av oss att vi får ”skola om er, eller så får ni stå jämte Eriksberg:arna och lära er mer”. Hele bunten bestämde sig för att skola om oss, minns Torbjörn som därefter utbildade sig till reparationsplåtslagare.

När Torbjörn inte är på Bäckebol lär han folk att köra MC

Sen följde en rad åtgärder i slutet av 1970-talet för att avveckla varven och det så kallade P80 (Projekt 1980) innebar att varven halverades i Göteborg. Det blev även den slutliga nedläggningen av Eriksbergsvarvet, vilket gjorde massor av arbetare överflödiga och blev en omstart även för Torbjörn.

— Min farsa hade startat bilskolan på Kvilletorget 1958 så det blev naturligt för mig att kliva över till familjeföretaget, säger han.

Och där lärde han mängder av hisingsbor att köra bil – samt motorcykel, som är en av Torbjörns stora hobbys.
— Jag var ju lite i raggarsvängen som yngre och höll på så intresset för motorer, bilar och motorcyklar fanns där. Och man var la lite halvgalen som yngre och någon gång var det ju dags att ge sig av från det brötiga livet, säger Torbjörn.

Så när han till sist tog klivet över till Securitas-vakt så var cirkeln sluten. Från stökig raggare och varvsarbetare med smeknamnet ”Skräcken” – till ordningshållare på Bäckebol och utbildare på ”hojen”.

— Nu för tiden kör jag inte bil på bilskola längre, utan bara motorcykel. Men jag är kvar i det också, säger Torbjörn om vad han sysselsätter sig med när han inte är på Bäckebol.

”Bästa stället i Göteborg att jobba på som vakt”

Under sitt kvarts sekel på Bäckebol har han fått uppleva en total omvandling av köpcentrat – från ett fåtal varuhus omkring gamla OBS!, senare Coop Forum och nu Stora Coop, till ett stort antal butiker som växt fram omkring det ursprungliga varuhuset.

— Blundar jag kan jag direkt vara tillbaka på gamla Bäckebol. Det var bara ett varuhus här förr, men det var enormt. Man kunde handla precis allt på ”gamla OBS!”, ja förutom sprit då. Sen har de ju krympt en del i takt med att allt annat har växt fram här. Jag minns när Coops byggavdelning först omvandlades till Mediamarkt, det var då som expansionen började här på Bäckebol, säger Torbjörn.

Har du fått uppleva mycket brott som Securitas-väktare på ett köpcentrum under så många år?
— Om jag hade jobbat i exempelvis Nordstan hade jag nog fått uppleva flera våldsamheter i jobbet i veckan. Men här på Bäckebol har det hänt våldsamheter när vid åtta tillfällen när jag jobbat, på mina 25 år. Det är nog det bästa stället i Göteborg att jobba på som vakt känner jag.

Torbjörn tycker att det är viktigt att få alla att känna sig välkomna: ”Det gäller ju att se till att alla som är här trivs och mår bra så att säga.”

Hur är det att vara vakt här på Bäckebol då?
— Det är gôtt här. Jag går mina ronderingar här och träffar på mycket folk. Så försöker man vara trevlig, inte bara med de jag känner sedan tidigare utan alla man får ögonkontakt med. Det gäller ju att se till att alla som är här trivs och mår bra så att säga.

— Ibland får man något samtal om att ett barn försvunnit från sina föräldrar och då blir det allvar! Som tur är hittar vi nästan alltid dem rätt snabbt, säger han.

Men vid ett tillfälle 2019 blev det extra dramatiskt just när ett barn hade försvunnit. Den dagen var Torbjörn ledig och hemma i närliggande Hisings Kärra, där han bor, när hans svärdotter ringde:
— Hon berättade att en barnvagn på en förskola i närheten hade försvunnit – med en unge i! Då flög jag och frugan ut till bilen för att hjälpa till och leta. Vi ringde runt till folk jag kände i området och fick till slut höra från en kollega att köksmästaren på Bäckebol minsann hade hittat det lilla barnet vid parkeringen på Bäckebol, säger Torbjörn.

— Jag sa till frugan att ringa 112 men samtidigt såg jag en polis köra förbli och blåste ikapp patrullen, tutandes och viftandes. När de stannade förklarade jag att borta på Bäckebol hade de minsann hittat ett litet barn så polismannen sa ”hoppa in så kör vi dit” och kort därefter var det fullt pådrag och ungen kunde återförenas med sin mamma, säger Torbjörn som efteråt blev intervjuad på SVT om dramatiken.

”Vi har ju kameror här så vi ser ofta de brott som sker”

Normalt sett är det snarare lugn och ro än dramatik som präglar både Bäckebol Center och området runt varuhuset. Det sker en del snatterier, stölder och mindre förseelser som vakterna behöver hantera. Men Torbjörn gläds åt att han inte behövt använda sin batong en enda gång på 25 år.

— Närmast kom jag en gång när en tjuv sprang iväg med någon vara och jag cyklade ikapp honom och petade med batongen på hans axel. Det var allt som krävdes för att han skulle förstå att det var dags att stanna och lämna ifrån sig det han hade stulit, säger Torbjörn.

— Oftast räcker det att vi säger till. Vi har ju kameror här så vi ser ofta de brott som sker och kan hantera det utan att andra kunder ens märker av att något skett.

Då ringer telefonen vid bordet där vi sitter inne på Coop Kök & Café i Bäckebol.

— Det är dags att hjälpa till nu! De behöver lite fler som håller koll vid Rusta som ska öppna i dag, säger Torbjörn.

Runt hörnet har hundratals kunder samlats i en lång kö som ringlar sig fram genom galleriagången. Torbjörn dricker upp den sista slurken av sitt kaffe, kliver ut från fiket och börjar hälsa på folk.

— Det gäller ju att välkomna folk hit till Bäckebol, säger han med ett skratt.